Idag har regeringens utredare Irene Wennermo lagt ett förslag som skapar möjlighet till lärlingsanställningar inom gymnasiet, komvux och yrkesvux. Jag välkomnar förslaget. Under många år ansågs lärlingsutbildningar vara någonting lite fult – riktig kunskap förmedlades i klassrum, inte handfast på en arbetsplats. Men reformerna på nittiotalet slog fel; etableringen på arbetsmarknaden för unga har försvårats och ungdomsarbetslösheten har ökat.

Nu förändras attityderna. I dag deltar över 7 000 ungdomar i lärlingsförsöket och inför nästa läsår står skolorna i kö för att få anordna lärlingsutbildning. De flesta delar uppfattningen att blandningen av yrkeskunskaper på en arbetsplats och skolförlagd utbildning är ett bra alternativ för många ungdomar.

Dagens utredning handlar om lärlingsanställningar, en slags tidsbegränsad anställningsform där Lagen om anställningsskydd inte gäller, som endast är tillåten under utbildningen. Anställningen upphör när utbildningen avslutas eller när utbildningskontraktet bryts.

Detta klargör ansvarsfördelningen mellan skola och företag. Samtidigt ger det ungdomar chansen att få in en fot på arbetsmarknaden. Det är bättre att en 19-åring har en lärlingsanställning med låg lön, än att 19-åringen hoppar av skolan och går arbetslös med socialbidrag.

Du kan läsa hela förslaget här

Liberala hälsningar

Jan Björklund

Trygghet – Barnfamiljer lever ofta med små marginaler och en tung försörjningsbörda, särskilt de med många barn. Vid svåra ekonomiska tider drabbas dessa familjer ofta hårdare än andra grupper. Men barnen ska inte behöva betala den internationella finanskrisen. Alliansregeringen föreslår därför att flerbarnstillägget höjs i sommar; med 50 kronor per månad för det andra barnet, 100 kronor per månad för det tredje barnet, 150 kronor per månad för det fjärde barnet och med 200 kronor per månad för det femte barnet och varje ytterligare barn därutöver.

Arbete – Unga människor behöver en tidig kontakt med arbetsmarknaden. Det förbättrar deras chanser att senare få ett riktigt arbete. Men i den ekonomiska krisens spår minskar skolungdomarnas möjligheter att få sommarjobb. Alliansregeringen satsar därför 100 miljoner kronor under sommaren 2010 för att skapa 15 000 sommarjobb i kommuner, landsting och ideella föreningar.

Kunskap – En del elever behöver extra stöd och fler lektioner för att nå kunskapsmålen. För dem kan sommarlovet vara en bra tid att komma ikapp sina kamrater. Regeringen fördubblar därför satsningen på sommarskolor 2010 – från 30 till 60 miljoner kronor. Sommarskolorna pågår under någon eller några veckor, oftast direkt efter skolavslutningen i juni.

Satsningen på sommarjobb gör att kommunerna som så önskar kan erbjuda sommarjobb varvat med sommarskola, vilket sannolikt ökar elevernas intresse för elever att gå i sommarskola.

Du kan läsa mer om regeringens satsningar på trygghet, arbete och kunskap här.

Liberala hälsningar

Jan Björklund

Sammantaget innebär de tre skattesänkningarna, för en pensionär med full garantipension född 1937 eller tidigare, en sänkning på ca 5000 kronor per år.

Den viktigaste grunden för att förbättra pensionärers ekonomi är att fler människor arbetar, detta vill jag understryka. När fler kommer i jobb förbättras Sveriges ekonomi, vilket även gynnar dagens pensionärer eftersom pensionerna bland annat styrs av hur genomsnittsinkomsten utvecklas.

Sverige har klarat sig genom den ekonomiska krisen väl, bättre än många andra länder, vilket till stor del beror på att vi haft ett tydligt fokus på jobben. Detta har också varit den viktigaste åtgärden för Sveriges pensionärer genom krisen. 

Men samtidigt finns det grupper som har drabbats hårdare än andra. Pensionärerna är en sådan grupp. När vi nu lägger grunden för Sveriges utveckling framöver vill vi också att de som drabbats hårdare än andra ska få del av förbättringarna.

Mer information om reformen kommer inom kort att finnas på www.regeringen.se.

Liberala hälsningar,

Jan Björklund

Jag har mötts av en genuin vilja till förändring. Det är glädjande att vårens styrelsenomineringar till bolagsstämmor hitintills antyder en positiv trend. En granskning av hälften av nomineringarna till de hundra största bolagen visar att 37 procent av de nya styrelseledamöterna som nominerats är kvinnor. Det är en välkommen utveckling som visar att vi är på rätt väg, med en kraftfull jämställdhetspolitik och opinion, utan att införa kvotering.

Nästa steg blir att vidga diskussionen. Boven i dramat när det gäller underrepresentation av kvinnor i bolagsstyrelser är inte främst de största börsbolagen. Medelstora och mindre börsbolag har långt kvar innan de lever upp till bolagskoden. Det åligger också dessa bolag att ta jämställdheten i bolagen på större allvar.

Socialdemokraterna styrde Sverige i 12 år, pratade högljutt om att inskränka äganderätten genom kvotering – men gjorde ingenting. Mycket prat och lite verkstad, så kan deras jämställdhetspolitik beskrivas. Med Alliansregeringen har jämställdhetspolitiken fått det största anslaget genom tiderna. Vi har kunnat satsa på kvinnors företagande, utbildat kvinnliga styrelsekandidater, underlättat för kvinnor och män att kombinera familj med yrkesliv och genomför en miljardsatsning på att bekämpa våldet mot kvinnor. Det börjar sakteligen ge resultat på flera fronter.

Verklig förändring kommer inifrån. Jag är övertygad om att det gynnar företagens jämställdhetsarbete i övrigt, t.ex. när det gäller rekrytering till chefsposter. Vi politiker kan stimulera den utvecklingen genom att förbättra förutsättningarna för kvinnor och män att göra karriär och genom tydlig dialog med näringslivet.

Vänligen,

Nyamko Sabuni

• Debattartikel i DI – ”Släpp in kvinnorna i vår”
• Regeringens strategi för jämställdhet på arbetsmarknaden och i näringslivet
• Regeringens satsning mot våld mot kvinnor finns att läsa här.

Den nya skollagen lägger om hela kursen på svensk utbildningspolitik. Det har varit ett stort arbete, som tagit mycket tid och kraft här på utbildningsdepartementet. Men vi har all anledning att vara nöjda med resultatet: Med den nya skollagen kommer svenska elever att få en skola med både högre kunskapskrav och bättre ordning. Dessutom stärks elevernas rätt till stöd och hjälp.

Den nya skollagen gäller från förskola till vuxenutbildning och det är förstås många ändringar som föreslås. Det är inte på sin plats att gå igenom alla i detta nyhetsbrev, men en viktig förändring rör bl a behörighetsreglerna till gymnasieskolans yrkesprogram som nu skärps för att uppvärdera och höja kvalitèn på yrkesutbildningen i Sverige.

Dessutom tar vi nu bort gamla IV, det individuella programmet som var tänkt som ett undantag när det infördes, men som har blivit ett av gymnasiets största program. IV ersätts nu med fem introduktionsprogram, för att ge eleverna bättre möjlighet att utifrån sina förutsättningar och vilja antingen fortsätta plugga eller börja arbeta.

Propositionen om en ny skollag behandlas av riksdagen under våren 2010. Lagen ska tillämpas från och med den 1 juli 2011.

Läs mer om viktiga förändringar som görs med den nya skollagen här

Liberala hälsningar,

Jan Björklund

Alliansens övergripande mål i höstens val är att Alliansregeringen ska få förnyat förtroende för att leda Sverige. För att nå detta mål kommer vi tillsammans att ta fyra initiativ.

• Vi ska tala om framtiden
• Vi ska fördjupa Alliansens samarbete
• Vi ska avkräva vänsteroppositionen gemensamma svar
• Vi ska kavla upp ärmarna.

 Mer om detta kan du läsa i dokumentet ”Fyra initiativ för valseger 2010”, som jag bifogar.

Alliansens nya hemsida hittar du numera på adressen www.alliansen.se. Om ni gör olika alliansaktiviteter ute i ert län eller er kommun, ta gärna en bild och skriv en kort text, så att detta kan synas på Alliansens nya kampanjblogg på hemsidan.

När det gäller Alliansens nya logotyp m m kommer vi snarast att elektroniskt förse varje länsförbund med logotyper, manual osv. Logotyperna finns också att hämta på alliansen.se.

Till sist. Tack för ett mycket bra riksmöte i Västerås.

Erik Ullenhag

Partisekreterare (FP)

Där möter vi nya utmaningar i en värld allt mer präglad av globalisering och konkurrens. Nationer som Kina och Indien gör stora och långsiktiga satsningar på utbildning och forskning, för att kunna konkurrera med kunskap istället för med tillverkning till låga priser.

De kunskaps- och forskningsintensiva företagen i Sverige bär stora delar av vårt välstånd. Bolag som Ericsson, AstraZeneca och ABB har tack vare ständig forskning och nya innovationer klarat konkurrensen. Vi behöver skapa förutsättningar för att dessa företag även i framtiden ska kunna leda utvecklingen. Dessutom behöver vi skapa förutsättningar för nya innovationer och kunskapsbaserade företag.

Det gör vi genom att förbättra Sveriges forsknings- och företagsklimat. På Folkpartiets liberala riksmöte har Tobias Krantz och jag i dag presenterat ett program som kan bidra till att göra Sverige till ett spjutspetsland. Avdragsrätt för donationer till forskning, skatterabatter för forskningsintensiva företag, särskilda rabatter för experter och vetenskapsmän inom olika områden som flyttar från andra länder för att verka i Sverige några år och nya riskkapitalavdrag.

Så skapar vi spjutspetslandet Sverige – ett modernt skatteparadis dit kunskap och forskning söker sig.

Globaliseringen är inget hot. Globaliseringen ger nya möjligheter, både åt människor på andra sidan jordklotet, och här i Europa och Sverige. Men det är dags att bestämma vilken ambitionsnivå Sverige ska ha för framtiden.

Läs mitt tal på riksmötet här.

Läs rapporten Spjutspetslandet Sverige här.

Liberala hälsningar

Jan Björklund

Jag har precis kommit hem från en resa till en ministerkonferens i Budapest och Wien om den så kallade Bologna-processen. Bologna-processen är ett europeiskt samarbetsprojekt inom högre utbildning. Processen involverar 46 länder i Europa och dess närhet. Samarbetet syftar till att göra utbildnings- och examensstrukturen mer lättöverskådlig och öka möjligheten att jämföra betyg och utbildningar.

Konferensen ska granska och bedöma de framsteg som gjorts i detta unika samarbete. Utöver ministrar deltar även andra inblandade aktörer i samarbetet för att utvärdera resultaten av de gemensamma ansträngningarna det senaste decenniet. Det är mycket inspirerande att höra hur de olika länderna upplever sin utbildningssektors integration med Europa. Det är lätt att glömma bort vilka fantastiska framsteg som det europeiska samarbetet innebär.

För Sveriges och Europas framtid är det avgörande att vi kan samarbete över gränserna inom ett så centralt område som högre utbildning. Genom att vi kan jämföra och välja utbildningar över hela kontinenten ger vi våra studenter möjlighet att få bästa möjliga utbildning samtidigt som våra lärosäten utsätts för en nyttig internationell konkurrens.

Kritik mot de nya antagningsreglerna

I Dagens Nyheter påstås idag att de nya antagningsreglerna till högskolan skulle strida mot EG-rätten. Närmare bestämt är det förekomsten av en särskild kvotgrupp för utländska sökande som framställs som problematiskt ur ett rättsligt perspektiv.

Det förekommer en del felaktigheter i rapporteringen. Så här ligger det till.  För ett par år sedan genomförde regeringen en förändring av antagningssystemet till högskolan. Särskilda meritpoäng infördes för dem som läser avancerade kurser i matematik och främmande språk på gymnasiet. Bakgrunden var att vi sedan ett antal år tillbaka kunnat utskilja en oroande utveckling där allt färre gymnasieelever läser mer krävande kurser. Det var naturligtvis en trend som måste vändas. I en tid av allt tuffare internationell konkurrens måste svenska studenters kunskaper i matematik och främmande språk öka – inte tvärtom.

I samband med att de nya meritpoängen infördes beslutades också att sökande till högskolan skulle placeras i olika sökgrupper, däribland utländska sökande som placerades i en grupp. Huvudskälet till att utländska sökande gavs en egen grupp var att de inte hade möjlighet att tillgodoräkna sig meritpoäng, det kan enbart studerande som följt svenska läro- och kursplaner göra. Att de skulle konkurrera i samma urvalsgrupper som studerande med svenska gymnasiebetyg hade inte inneburit en tävlan på lika villkor.

Tidigt insåg regeringen emellertid, trots de goda argumenten och intentionerna i sak, att placeringen av utländska studenter i en särskild kvotgrupp skulle kunna vara problematisk, inte minst ur ett EG-rättsligt perspektiv. Därför gav regeringen redan i juni förra året Högskoleverket i uppdrag att noggrant gå igenom frågan och redovisa ett förslag till lösning för Regeringen. Högskoleverket har därefter begärt att få förlängd tid med att fullgöra sitt uppdrag. Det har verket också fått. Verket ska lämna sitt beslut i juni i år. Jag väntar med intresse på HSV:s förslag.

På väg till Västerås

Efter de senaste dagarnas vistelse i Budapest och Wien blir det nu snabb ompackning av resväskan. Imorgon åker jag till Västerås för två dagars intensiva och intressanta diskussioner och, räknar jag med, trevlig samvaro med alla de folkpartister som samlats till liberalt riksmöte. Jag hoppas att jag får se många av er mottagare av detta nyhetsbrev på plats i Västerås. Er övriga vill jag redan nu önska en riktigt trevlig helg!

Med vänlig hälsning,

Tobias Krantz

I amerikansk och europeisk politik har trenden de senaste decennierna varit att politiker följt opinionen och därefter anpassat budskapet efter vad väljarna vill höra. Det är inte Folkpartiets uppdrag. Vårt uppdrag är att leda opinionen och stå upp för vad vi faktiskt tror är bra för Sverige.

Inom några områden har vi de senaste åren visat just att vi har förmågan att bilda opinion. Och effekten när vi har vågat vara pådrivande är att Folkpartiet på allvar har gjort skillnad. Jag bifogar dokumentet ”Folkpartiet liberalerna i valet 2010” så att du kan läsa mer om våra prioriteringar.

Partistyrelsen har också nyligen tillsatt elva arbetsgrupper, som har fått i uppdrag att ta fram konkreta förslag till Folkpartiets valmanifest. Grupperna finns inom områdena skola/utbildning, kultur (inkl nya medier och upphovsrätt), integration, klimat och energi, naturvård, havsmiljö och biologisk mångfald, äldre, barn och funktionshindrade, arbetsmarknad, rättspolitik, försvars- och säkerhetspolitik, jämställdhet samt småföretag.

Dessa grupper kan du läsa mer om på vår hemsida. Har du bra förslag, se till att grupperna får del av dem.

Vi ses på riksmötet i Västerås.

Erik Ullenhag

Partisekreterare (FP)

Lars Vilks är konstnären som avbildade profeten Muhammed som en rondellhund.

Vi känner igen det från förr. Salman Rushdie, författaren som skrev boken ”Satansverserna” och som på grund av den har levt under dödshot i ett par årtionden. Knut Westergaard, den danske konstnären som utlöste en politisk kris med Muhammed-karikatyrerna.

Man må tycka vad man vill om olika konstverk. Debatten nu handlar inte om Vilks konstverk är vackert eller inte, motiverat eller inte. Debatten nu handlar om rätten att använda konst också för att väcka uppmärksamhet, för att kritisera. Rätten att yttra sig helt enkelt.

Vilket samhälle får vi, om den som yttrar sig kritiskt om en företeelse omedelbart riskerar att bli dödshotad. Vi kommer att leva i ett tystnadens samhälle, där förtryckarna har makten.  

Som liberal avskyr jag samhällssystem utan frihet. Kommunism, fascism och islamism är idag liberalismens stora motståndare. Men Vilks-fallet visar att det inte räcker med att yttrandefriheten är inskriven i grundlagen. Om människor skräms till tystnad av utomstående aktörer med extremistiska politiska agendor är yttrandefriheten precis lika hotad som om någon ville stryka den ur grundlagen.

Idag måste alla vi som försvarar vårt västerländska liberala samhällssystem stå upp och visa att vi står på Lars Vilks sida. Pinsamt, är däremot den danska tidningen Politikens agerande när man nyligen bad om ursäkt för Muhammed-karikatyrerna i Danmark.

I tidningen Expressen säger Lars Vilks själv att han numera är illa sedd i konstvärlden, därför att hans Muhammed-teckning var politiskt inkorrekt. Om det är sant är det bedrövligt.

Vi kan inte acceptera att människor skräms till tystnad av mördare och extremister. Nu gäller det vår yttrandefrihet.

Liberala hälsningar

Jan Björklund