Liberala ledare
i nyheter och bloggosfärenArkiv för Bolognaprocessen
Antagningsregler och EG-rätten
Vänner,
Jag har precis kommit hem från en resa till en ministerkonferens i Budapest och Wien om den så kallade Bologna-processen. Bologna-processen är ett europeiskt samarbetsprojekt inom högre utbildning. Processen involverar 46 länder i Europa och dess närhet. Samarbetet syftar till att göra utbildnings- och examensstrukturen mer lättöverskådlig och öka möjligheten att jämföra betyg och utbildningar.
Konferensen ska granska och bedöma de framsteg som gjorts i detta unika samarbete. Utöver ministrar deltar även andra inblandade aktörer i samarbetet för att utvärdera resultaten av de gemensamma ansträngningarna det senaste decenniet. Det är mycket inspirerande att höra hur de olika länderna upplever sin utbildningssektors integration med Europa. Det är lätt att glömma bort vilka fantastiska framsteg som det europeiska samarbetet innebär.
För Sveriges och Europas framtid är det avgörande att vi kan samarbete över gränserna inom ett så centralt område som högre utbildning. Genom att vi kan jämföra och välja utbildningar över hela kontinenten ger vi våra studenter möjlighet att få bästa möjliga utbildning samtidigt som våra lärosäten utsätts för en nyttig internationell konkurrens.
Kritik mot de nya antagningsreglerna
I Dagens Nyheter påstås idag att de nya antagningsreglerna till högskolan skulle strida mot EG-rätten. Närmare bestämt är det förekomsten av en särskild kvotgrupp för utländska sökande som framställs som problematiskt ur ett rättsligt perspektiv.
Det förekommer en del felaktigheter i rapporteringen. Så här ligger det till. För ett par år sedan genomförde regeringen en förändring av antagningssystemet till högskolan. Särskilda meritpoäng infördes för dem som läser avancerade kurser i matematik och främmande språk på gymnasiet. Bakgrunden var att vi sedan ett antal år tillbaka kunnat utskilja en oroande utveckling där allt färre gymnasieelever läser mer krävande kurser. Det var naturligtvis en trend som måste vändas. I en tid av allt tuffare internationell konkurrens måste svenska studenters kunskaper i matematik och främmande språk öka – inte tvärtom.
I samband med att de nya meritpoängen infördes beslutades också att sökande till högskolan skulle placeras i olika sökgrupper, däribland utländska sökande som placerades i en grupp. Huvudskälet till att utländska sökande gavs en egen grupp var att de inte hade möjlighet att tillgodoräkna sig meritpoäng, det kan enbart studerande som följt svenska läro- och kursplaner göra. Att de skulle konkurrera i samma urvalsgrupper som studerande med svenska gymnasiebetyg hade inte inneburit en tävlan på lika villkor.
Tidigt insåg regeringen emellertid, trots de goda argumenten och intentionerna i sak, att placeringen av utländska studenter i en särskild kvotgrupp skulle kunna vara problematisk, inte minst ur ett EG-rättsligt perspektiv. Därför gav regeringen redan i juni förra året Högskoleverket i uppdrag att noggrant gå igenom frågan och redovisa ett förslag till lösning för Regeringen. Högskoleverket har därefter begärt att få förlängd tid med att fullgöra sitt uppdrag. Det har verket också fått. Verket ska lämna sitt beslut i juni i år. Jag väntar med intresse på HSV:s förslag.
På väg till Västerås
Efter de senaste dagarnas vistelse i Budapest och Wien blir det nu snabb ompackning av resväskan. Imorgon åker jag till Västerås för två dagars intensiva och intressanta diskussioner och, räknar jag med, trevlig samvaro med alla de folkpartister som samlats till liberalt riksmöte. Jag hoppas att jag får se många av er mottagare av detta nyhetsbrev på plats i Västerås. Er övriga vill jag redan nu önska en riktigt trevlig helg!
Med vänlig hälsning,
Tobias Krantz
