Liberala ledare
i nyheter och bloggosfärenArkiv för högskola
Antagningsregler och EG-rätten
Vänner,
Jag har precis kommit hem från en resa till en ministerkonferens i Budapest och Wien om den så kallade Bologna-processen. Bologna-processen är ett europeiskt samarbetsprojekt inom högre utbildning. Processen involverar 46 länder i Europa och dess närhet. Samarbetet syftar till att göra utbildnings- och examensstrukturen mer lättöverskådlig och öka möjligheten att jämföra betyg och utbildningar.
Konferensen ska granska och bedöma de framsteg som gjorts i detta unika samarbete. Utöver ministrar deltar även andra inblandade aktörer i samarbetet för att utvärdera resultaten av de gemensamma ansträngningarna det senaste decenniet. Det är mycket inspirerande att höra hur de olika länderna upplever sin utbildningssektors integration med Europa. Det är lätt att glömma bort vilka fantastiska framsteg som det europeiska samarbetet innebär.
För Sveriges och Europas framtid är det avgörande att vi kan samarbete över gränserna inom ett så centralt område som högre utbildning. Genom att vi kan jämföra och välja utbildningar över hela kontinenten ger vi våra studenter möjlighet att få bästa möjliga utbildning samtidigt som våra lärosäten utsätts för en nyttig internationell konkurrens.
Kritik mot de nya antagningsreglerna
I Dagens Nyheter påstås idag att de nya antagningsreglerna till högskolan skulle strida mot EG-rätten. Närmare bestämt är det förekomsten av en särskild kvotgrupp för utländska sökande som framställs som problematiskt ur ett rättsligt perspektiv.
Det förekommer en del felaktigheter i rapporteringen. Så här ligger det till. För ett par år sedan genomförde regeringen en förändring av antagningssystemet till högskolan. Särskilda meritpoäng infördes för dem som läser avancerade kurser i matematik och främmande språk på gymnasiet. Bakgrunden var att vi sedan ett antal år tillbaka kunnat utskilja en oroande utveckling där allt färre gymnasieelever läser mer krävande kurser. Det var naturligtvis en trend som måste vändas. I en tid av allt tuffare internationell konkurrens måste svenska studenters kunskaper i matematik och främmande språk öka – inte tvärtom.
I samband med att de nya meritpoängen infördes beslutades också att sökande till högskolan skulle placeras i olika sökgrupper, däribland utländska sökande som placerades i en grupp. Huvudskälet till att utländska sökande gavs en egen grupp var att de inte hade möjlighet att tillgodoräkna sig meritpoäng, det kan enbart studerande som följt svenska läro- och kursplaner göra. Att de skulle konkurrera i samma urvalsgrupper som studerande med svenska gymnasiebetyg hade inte inneburit en tävlan på lika villkor.
Tidigt insåg regeringen emellertid, trots de goda argumenten och intentionerna i sak, att placeringen av utländska studenter i en särskild kvotgrupp skulle kunna vara problematisk, inte minst ur ett EG-rättsligt perspektiv. Därför gav regeringen redan i juni förra året Högskoleverket i uppdrag att noggrant gå igenom frågan och redovisa ett förslag till lösning för Regeringen. Högskoleverket har därefter begärt att få förlängd tid med att fullgöra sitt uppdrag. Det har verket också fått. Verket ska lämna sitt beslut i juni i år. Jag väntar med intresse på HSV:s förslag.
På väg till Västerås
Efter de senaste dagarnas vistelse i Budapest och Wien blir det nu snabb ompackning av resväskan. Imorgon åker jag till Västerås för två dagars intensiva och intressanta diskussioner och, räknar jag med, trevlig samvaro med alla de folkpartister som samlats till liberalt riksmöte. Jag hoppas att jag får se många av er mottagare av detta nyhetsbrev på plats i Västerås. Er övriga vill jag redan nu önska en riktigt trevlig helg!
Med vänlig hälsning,
Tobias Krantz
Avgifter och stipendier för utländska studenter
Som jag strax ska berätta så presenterade jag idag vår senaste proposition på högskoleområdet. Det här kommer bli en hektisk vår för mig och mina medarbetare. De olika departementen står i kö för att få lägga fram sina propositioner innan riksdagens så kallade stoppdatumet i mars. På högskole- och forskningsområdet är vi förstås inte sämre, efter dagens proposition kommer flera det lovar jag.
Avgifter och stipendier för utländska studenter
Regeringen lägger nu ett förslag som innebär att det införs avgifter för utomeuropeiska studenter. Läs mer här. De senaste tio åren har antalet utländska studenter på svenska universitet och högskolor tredubblats. Internationaliseringen, liksom studentutbytet är i grunden en tillgång för Sverige. Men den ökade rörligheten medför även kostnader, som får konsekvenser för utbildningssystemet.
Vi inför avgifter av tre skäl.
För det första. Att vi bjuder alla som vill, oavsett om de har möjlighet att själva betala eller inte, på gratis utbildning urholkar finansieringen av den svenska högskolan. Totalt handlar det om cirka en halv miljard varje år som skulle kunna användas till andra angelägna reformer inom högskolan.
Skärpta krav och mer ämnesstudier i nya lärarutbildningen
Jag får ofta frågan om hur viktiga lärarna är för resultaten i skolan. Mitt svar är glasklart – de är avgörande, lärarna är skolan. Ska vi förbättra resultaten är en kompetent lärarkår en nyckelfaktor. Tyvärr är det så att dagens lärarutbildning inte håller måttet. De senaste årtiondenas reformer av lärarutbildningen har lett i fel riktning.
Kunskapskraven har blivit alldeles för låga. Det leder förstås till dåligt rustade lärare, men får också följden att utbildningens status sjunker. En utbildning med låg status lockar tyvärr inte de bästa eleverna. Och faktum är att många lärarutbildningar i dag har svårt att ens fylla sina platser.
Skärpta krav på lärarutbildningarna
Idag skriver utbildningsminister Tobias Krantz på DN-debatt om skärpta krav på lärarutbildningarna.
Erik
Starkt stöd för slopad kvotering
Vänner,
Valåret har kommit igång med partiledardebatt i riksdagen i onsdags. För mig som fackminister är det fortfarande mina politiska ansvarsområden som fyller dagarna men jag ser verkligen fram emot att så småningom blanda det med valrörelsearbete, utan att förstås tappa fokus på att ta vårt viktiga reformarbete i högskolesektorn i hamn.
Responsen på avskaffandet av positiv särbehandling på högskolan
Jag har under den senaste tiden kunnat konstatera att regeringens planer på att avskaffa positiv särbehandling på högskolan har mottagits väl såväl på ledarsidor som hos de flesta andra. DN:s ledarsida skriver den 13/1 att ”i ett liberalt rättssamhälle borde det vara individens meriter, lämplighet och motivation – inte kön – som avgör om man får plats på sin drömutbildning eller inte”.
Åtgärder för att bemöta extremism
Åtgärder för att bemöta extremism
Idag medverkar jag på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. I mitt anförande pratade jag om utanförskap och social oro. Det råder ingen tvekan om att en av de främsta utmaningarna som vårt samhälle står inför är att bryta det sociala och ekonomiska utanförskap i vilket många av de boende i dessa förortsmiljöer fastnat i.
Men i utanförskapets kölvatten ser vi också att radikalisering och extremistiska grupper bryter ny mark. Extremistiska rörelser tenderar dessutom att generera polarisering och rädsla. I ett samhälle präglat av rädsla får sådana krafter som strävar efter att begränsa individens rättigheter och friheter ofta ett ökat spelrum. Läs hela inlägget här »
Stopp för positiv särbehandling till högskolan
God fortsättning på det nya året!
Under föregående halvår upptog det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionen en hel del av min och mina kollegers tid. Men nu är det fullt fokus på inrikespolitik och valseger i september.
Jag rivstartar direkt genom att idag i Dagens Nyheter presentera en viktig reform när det gäller antagningen till universitet och högskolor. Inom kort kommer regeringen att skicka ut ett förslag på remiss som innebär att den regel som idag finns i högskoleförordningen och som innebär att så kallad positiv särbehandling kan användas vid antagning tas bort.
