Liberala ledare
i nyheter och bloggosfärenArkiv för integration
Mentorer ska påskynda vägen till yrkesliv
Efter tre år i Sverige är det bara 30 procent av nyanlända invandrare med flyktingbakgrund som har arbete. Den långa etableringstiden för nyanlända flyktingar och deras anhöriga beror bland annat på brister i introduktionen. Regeringens reformering av introduktionen, som träder ikraft den 1 december 2010, ska bereda vägen till arbete och egen försörjning.
En annan förklaring till den utdragna etableringstiden för den nyanlända är avsaknad av nätverk, kontakter och referenser på den svenska arbetsmarknaden. Såväl svenska som utländska studier visar att tillgång till professionella nätverk har stor betydelse för möjligheterna att hitta ett jobb. En stor del av anställningarna sker på grundval av personliga kontakter och rekommendationer. Yrkesinriktat mentorskap är en metod för att skapa kontakter och behålla en tidigare yrkesidentitet i Sverige.
Integrationspolitiken ska bygga på kunskap
Vänner,
Socialdemokraternas integrationspolitik lämnade djupa spår och var förödande för utsatta stadsdelar och förorter. Resultatet syntes tydligt i den höga andelen elever som lämnade grundskolan utan godkända betyg och de låga sysselsättningsnivåerna. Ett annat problem var att den lokala situationen i stadsdelar som Bergsjön, Herrgården, Fittja eller Botkyrka aldrig riktigt belystes under Socialdemokraterna. Sanningen var kanske för obekväm.
Åtgärder för att bemöta extremism
Åtgärder för att bemöta extremism
Idag medverkar jag på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. I mitt anförande pratade jag om utanförskap och social oro. Det råder ingen tvekan om att en av de främsta utmaningarna som vårt samhälle står inför är att bryta det sociala och ekonomiska utanförskap i vilket många av de boende i dessa förortsmiljöer fastnat i.
Men i utanförskapets kölvatten ser vi också att radikalisering och extremistiska grupper bryter ny mark. Extremistiska rörelser tenderar dessutom att generera polarisering och rädsla. I ett samhälle präglat av rädsla får sådana krafter som strävar efter att begränsa individens rättigheter och friheter ofta ett ökat spelrum. Läs hela inlägget här »
Rätt till individuella etableringsinsatser för alla nyanlända flyktingar
Vänner,
Idag skriver företrädare från Solna kommun på DN-debatt med anledning av regeringens proposition om nyanländas etablering som lämnades över till riksdagen i november förra året. Att förutsättningarna för en god integration är nära sammankopplat med möjligheterna att få ett arbete råder det knappast några tvivel om. Forskning och internationella jämförelser visar att en snabb etablering på arbetsmarknaden underlättar delaktigheten i samhället i övrigt. Och det som händer under första året i det nya landet är avgörande för åren som kommer.
Introduktionen av nyanlända invandrare i Sverige har under många år varit undermålig. I genomsnitt har knappt 30 procent av nyanlända invandrare ett arbete efter tre år i landet. Det är oacceptabelt och vittnar om stora strukturella problem i organiseringen av den första tiden i Sverige. Trots denna statistik finns det kommuner som gjort ett bra arbete. Men bristerna i det tidigare systemet med otydliga ansvarsförhållanden och utdragen väntetid för att få påbörja introduktionen har varit negativ.
I och med regeringens reform inför vi ett nationellt system för att alla nyanlända ska ges samma rätt till individuella etableringsinsatser men också ha samma skyldighet att delta. Till exempel införs en individualiserad ersättning generell och lika för alla oberoende av var i landet man bor.
Valfrihet, etablering av fler aktörer och förbättrad samverkan mellan olika aktörer genomsyrar de förslag som regeringen presenterat. För att tydliggöra vikten av snabb arbetsmarknadsetablering är det naturligt att Arbetsförmedlingen har en central roll och ett huvudansvar. Arbetsförmedlingen tar därför över samordningsansvaret för etableringsinsatser för vuxna från kommunerna. På så sätt förtydligas arbetslinjen.
Det är viktigt att understryka att kommunerna även fortsättningsvis kommer att ha en viktig roll vad gäller nyanländas etablering. Det gäller till exempel bostadsförsörjning, undervisning i svenska för invandrare, annan vuxenutbildning och insatser för barn och ungdomar. Men faktum kvarstår, en mediantid på sju år från uppehållstillstånd till arbete är ett oacceptabelt slöseri både för individen och för samhället. I och med den nya reformen ändrar vi på detta och lägger grunden för en fungerande integrationspolitik där alla aktörer känner till sitt ansvar och gör rätt från början.
Läs mer om regeringens strategi för integration här.
Vänliga hälsningar,
Nyamko Sabuni
Nyamko talar inför EU-konferens om integration
Vänner,
I veckan ledde ordförandeskapet en EU-konferens om integration rum i Malmö. I mitt inledningstal lyfte jag upp vikten av att nya invandrare får möjlighet att komma in på arbetsmarknaden och bli delaktiga i samhället i alla EU-länder.
Förutsättningarna för integration varierar från land till land och utformningen av integrationspolitiken ska i första hand vara en angelägenhet för medlemsstaterna. Men vi inser samtidigt att ett samarbete i form av erfarenhetsutbyte, jämförbar statistik och inte minst ett indikatorsystem som ger oss möjligheter att mäta effekter av olika insatser.
I ekonomiskt svåra tider finns det alltid risk att krisen används som argument för minskad öppenhet och rörlighet. Främlingsfientligheten ökar och extrema partier runt om i Europa inträder parlament och regeringar. Dessa partiers strategi för att vinna röster är att utmåla invandringen och invandraren som ett hot.
De blundar för en viktig aspekt av invandringen, nämligen hur den bidragit till den europeiska utvecklingen. Till mångfald och konkurrenskraft. Invandringen har inneburit fler händer inom vården. Fler händer till omsorg av våra barn och gamla. Invandringen har bidragit till idéer som ligger till grund för flera av Europas framgångsrika företag. Utan migration skulle Europa vara fattigare, både ekonomiskt och socialt.
President Roosevelt sa de bevingade orden: ”Det här landet blir inte en bra plats att leva i för någon av oss om vi inte gör det en bra plats att leva i för alla.” Det är det som måste vara vägledande för politiken.
Jag är djupt oroad över utanförskapets utbredning. Över uppdelningen mellan de som bidrar och känner sig behövda och de som skulle kunna bidra men lever som bidragstagare. Jag är oroad av skillnaden mellan de som är trötta efter en lång arbetsdag och de som är trötta på att aldrig ha ett arbete att gå till.
EU:s medlemsstater måste göra det möjligt även för nyanlända att förverkliga sina livsdrömmar.
Vänliga hälsningar,
Nyamko Sabuni
SNS-rapport om segregationen
Vänner,
I dag medverkade jag vid ett seminarium där Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) presenterade en rapport om segregationen i Sverige. Den sammanfattades även på DN Debatt. Författarna menar att politiken bör inrikta sig på att bekämpa långtidsarbetslösheten och fattigdomen, snarare än styra var invandrare ska bo.
Jag håller med om att det inte nödvändigtvis är dåligt att ha grannar med samma etniska bakgrund. Det som är oroande är att det finns stadsdelar som präglas av hög arbetslöshet och utanförskap, där barn växer upp i en miljö i vilken en majoritet av de vuxna inte har jobb.
De sociala och ekonomiska problemen måste tacklas på rätt sätt, inte genom att tvinga människor att flytta. Vi bör fortsätta att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden och säkerställa att alla får en fullvärdig utbildning. Diskrimineringen måste bekämpas.
Samtidigt kan det inte undgått läsare av nyhetsbrevet att systemet för att ta emot nya invandrare inte fungerat. Mediantiden från uppehållstillstånd till arbete för nyanlända är sju år. Det är ett slöseri med människors kompetens och kunskaper.
Regeringens integrationsstrategi och propositionen för nyanländas etablering på arbetsmarknaden innebär ett perspektivskifte. Nyanlända ska direkt få etableringssamtal med Arbetsförmedlingen, bland annat för att få veta var i landet det finns bäst förutsättningar för jobb och bostäder. Arbetsförmedlingen ska ha huvudansvaret för introduktionen, och en ny ersättning ska utgå vid aktivt deltagande i etableringsinsatser, dvs jobbförberedande insatser, sfi och samhällsorientering.
Segregation handlar också om värderingar. Det behövs en diskussion kring vad som håller ihop ett samhälle som präglas av mångfald, kring vad som är det gemensamma kittet. Jag menar att de demokratiska värderingarna, inte minst jämställdhet och mänskliga rättigheter är centrala. Det är viktigt att alla som går i svenska skolan och de som kommer hit som vuxna får ta del av dessa värderingar.
Vänligen hälsningar,
Nyamko Sabuni
Mer information om SNS rapport
Mer information om regeringens integrationsreform
Förbättrad integrationsstatistik
September 2009
Vänner,
Förbättrad integrationsstatistik
I dag presenterade SCB för första gången ny statistik som visar hur situationen har förändrats över tid i utanförskapsområden nere på stadsdelsnivå.
Integrationspolitiken måste bygga på kunskap om hur situationen faktiskt ser ut och hur den förändras över tid. Inte efter myter och föreställningar. Den här statistiken är ett viktigt redskap för att kunna följa utvecklingen och skapa bättre förutsättningar att sätta in rätt åtgärder i kampen mot utanförskap.
Statistiken visar bland annat att:
- andelen som går från arbetslöshet till förvärvsarbete ökar,
- bidragsberoendet minskar för utrikes födda i landet, från 25 procent 1997 till 13 procent 2007,
- i princip samtliga områden med utvecklingsavtal ligger under riksnivå för andel förvärvsarbetande och över för arbetslöshet,
- koncentrationen av personer med utländsk bakgrund ökar och ökar kraftigt i vissa områden med utvecklingsavtal.
Även om statistiken visar på positiv utveckling så bekräftar den också att det behövs kraftfulla reformer i integrationspolitiken. En mediantid på sju år från uppehållstillstånd till arbete är oacceptabelt. Det är genom arbetslinjen, valfrihet och professionellt stöd som vi bryter utanförskapet. Reformen om nyanländas etablering på arbetsmarknaden är ett steg i denna riktning.
Reformen innebär bland annat:
- statligt huvudansvar för etableringsinsatserna med Arbetsförmedlingen som ansvarig myndighet,
- etableringsinsatserna utgår från individens utbildnings- och arbetslivserfarenhet. Insatserna är individuellt anpassade och framtagna i överenskommelsen mellan den enskilde och arbetsförmedlingen,
- en ny aktör – etableringslots – införs för att stödja den nyanlände under etableringsperioden,
- ett nytt ersättningssystem införs där ersättningen är generell och lika för alla. Ersättningen utgår vid aktivt deltagande i etableringsinsatserna,
- nyanlända som har en etableringsplan ska delta i samhällsorientering.
Besök gärna SCB:s hemsida för att ta del av den nya integrationsstatistiken på www.scb.se/integration
Vänliga hälsningar,
Nyamko Sabuni
